Kan inte sova..är fruktansvärt nere, känner mig jätte ensam även fast jag vet att jag har massa människor som älskar mig och som jag älskar och dessutom tre underbara djur...det enda som går igenom mitt huvud är, hur och varför blev mitt liv såhär?! jag önskar att jag kunde sluta skämmas och be om hjälp eller att jag va lika öppen som jag va förut och kunde prata ut om allt, men av nån dum anledning så har jag börjat stänga in saker mer och mer. Jag puttar bort folk jag vill ha nära...sjunker bara mer och mer!!
Jag måste börja göra nånting åt det här innan det är försent.
Jag måste samla styrka till att lösa det här och börja leva som jag vill leva!!
tack bloggen för att du lyssnade på mitt oändliga klagande och deppande, jag lovar, det ska inte hända igen!
matilda norden fällman
16/10/2012 05:24:42 am

Älskade älskade alle.
Bra att du inte vet att du är ensam men du måste övertyga sitt känsloliv detta oxå.
Du behöver inte oroa dig om att stöta bort mig iaf, jag är dig trogen som en liten hundvalp.
De är hösten som smyger på, låt den inte göra sitt humör lika mörk som den är.
Ringer din nu älskade du

Reply



Leave a Reply.